• WONSA
    • OM OSS
    • STIFTELSEN
    • RIKSFÖRENINGEN
    • KONTAKT
  • BEHANDLING
  • FORSKNING
  • UTBILDNING
  • FAKTA
  • MER
    • STÖTTA OSS
    • VITTNESMÅL
    • LÄRA BARN
    • EVENT
    • WEBBINAR
    • OPINION
    • FÖR FÖRETAG
    • RESURSBIBLIOTEK


Har du blivit utsatt för sexuella övergrepp?



Vanliga reaktioner efter sexuella övergrepp är upplevelser av skuld, skam, svek, förvirring och äckel. Den extrema stressupplevelsen kan påverka minnet, exekutiva förmågor, känslor och hormonella system, liksom förmågan att vara i sin kropp.



Övergrepp ger skador



Utan adekvat behandling, kan skadorna över tid bidra till att både kroppsliga som psykiska sjukdoma, ge en mängd symtom som i sin tur leder till många olika diagnoser. Med rätt behandling läker skadorna och symtom och diagnoser läker ut.



Vård efter trauma



Vi vet att det kan vara utmanande. Under 10 års tid har vi arbetat för att öka tillgången till skonsam och effektiv behandling, hos oss och andra. Trots det växer köerna. Vi behöver därför tänka om, och arbetar nu med en omställning av hela organisationen.



Vem kan bli utsatt?



Alla människor oberoende av kön, ålder eller socioekonomisk status kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Du kan läsa mer om sexuellt trauma & olika begrepp längre ner på denna sida.



Så vanligt är det



Det är vanligt att barn och vuxna utsätts för sexuella övergrepp. Du hittar fakta om sexuella trauman, förekomst och samlad statistik under sidan "fakta".



Om trauma



Så får du vård



Metod & begrepp



Statistik & fakta →



Sexuella trauman



Tillgången till vård ska öka



Det är svårt att förstå varför tillgången till skonsam och effektiv vård i Sverige är så låg. Efter 10 års arbete ser vi att andra vägar för kunskapsspridning krävs och därför ställer vi nu om organisationen med målet: Tillgång till effektiv behandling för alla, oavsett var man bor.



Sök vård via WONSA



Patientkö pausad



WONSA har en patientkö som är tillfälligt pausad, på grund av omställningen av verksamheten. Vi återkommer med mer info om patientkön via vårt nyhetsbrev. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev via länken nedan.


LÄS MER

Hitta vård



Få hjälp att söka vård



I vårt resursbibliotek hittar du vårdbrev som du kan ta hjälp av när du söker vård via vårdcentralen efter sexuella övergrepp, så att du vet vad du kan säga för att få rätt terapi. Du hittar även stödorganisationer och telefonlinjer.


RESURSBIBLIOTEK

Hitta vård



Vi gör uppdateringar



Vi gör förändringar internt i verksamheten och ser över nya lösningar för att kunna hjälpa dig att hitta traumaterapi.

→ Vi återkommer med information snart, följ vårt nyhetsbrev under tiden för att hålla dig uppdaterad.


NYHETSBREV

Du är inte ensam.



Det sker ungefär en våldtäkt i kvarten i Sverige, dygnet runt. Och det är bara toppen av ett isberg av olika typer av övergrepp. Det är fruktansvärt att sexuella övergrepp ska vara så vanliga, men samtidigt kan det vara skönt att veta att du verkligen inte är ensam. Och framför allt, det finns metoder och tekniker som effektivt kan behandla alla typer av sexuella trauman, även de djupa.



Victim blaming



Det var inte ditt fel.



Det är alltid den som utför brottet som är ansvarig för sin egen handling. Det är tyvärr vanligt att förövare försöker lägga ansvaret på den som de har utsatt istället. Det är fel. Ibland kan andra också försöka lägga ansvaret på den som har utsatts istället för att lägga det på förövaren. Det är också fel. Det finns ett ord för det: victim blaming. Skulden ska läggas där det hör hemma - det vill säga hos den som utförde brottet.



Läkning



Det går att må bra igen.



Det är svårt att berätta och be om hjälp, men när du väl bestämt dig finns alla möjligheter för dig att må bra igen. Många som läkt sina skador kommer till ro med med sina upplevelser och hittar en stor inre styrka och en tydlig mening med livet. Men det behövs nästan alltid stöd från andra och ofta professionell vård. Hur kort eller lång tid det tar att läka skador efter sexuella övergrepp beror både på vad du har varit med om, vilket stöd du har fått av din omgivning och vilken behandling du har tillgång till.



Tillfälligt pausad



Vår patientkö



WONSA har en patientkö, som vuxit i stadig takt under åren. Väntetiderna har blivit långa, och vi behöver tänka om för att göra det möjligt att få vård inom rimlig tid. Vi gör därför nu en omställning av verksamheten.


Följ vårt nyhetsbrev så skickar vi ut mer information när vi börjar bli klara. Du hittar även stödgrupper och aktiviteter under "Event" i vår meny.


Följ nyhetsbrevet



Reaktion efter trauma



Efter sexuella övergrepp & sexuellt våld



Efter sexuella övergrepp kan kropp och psyke ha hamnat i chock, och nervsystemet kan vara på helspänn. Känslor av skam och äckel är vanliga. Det kan komma mardrömmar, man kan reagera både med hyperaktivitet eller åt andra hållet - apati och avstängdhet. Man kan få fysiska symtom som migrän och stressbesvär. Många får symtom på PTSD eller CPTSD och dissociativa syndrom eller DID. Allt går att läka.



Traumarespons



PTSD



Vi ser PTSD framförallt som en minnesskada, där extrem stress hindrat en normal minnesformation: istället för att lagra händelsen som en sammansatt och avslutad händelse, lagras minnet fragmenterat utan förankring i tid.


Så länge hjärna och kropp inte fullt ut förstått att händelsen är avslutad, är den på sin vakt, hela tiden förberedd på att händelsen ska hända, eller händer. Det lämnar rädslor från, beredskap för, och återupplevande av händelsen.


Det finns metoder som försiktigt aktiverar och samlar ihop minnet som sen kan förankras i dåtid. När det sker, behöver inte hjärnan längre vara på sin vakt - minnesskadan har läkt ut, och symtomen på PTSD försvinner.


Exempel på metoder som kan läka ut minnesskador på 3-5 sessioner är Lifespsan Integration (LI), Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) och Reprocessing Traumatic Memory Protocol (RTM).



Traumarespons



CPTSD



Vid CPTSD finns samma minnesskada som vid PTSD, men det finns också neurbiologiska skador som påverkar förmågan att reglera känslor och lita på eller knyta an både till sig själv och till andra människor.


Den vanligaste orsaken till att utveckla CPTSD är trauman under uppväxten (se ACEs under metod & begrepp). Bland dessa är sexuella övergrepp i barndomen den enskilt starkaste riskfaktorn av alla.


CPTSD ger större funktionsnedsättning än PTSD och är mycket mer korrelerat till depression och suicidalitet. Många med CPTSD har svårt att fungera i par-relationer och det är även vanligt med sekundär samsjuklighet.


När vi behandlar CPTSD ser vi att många andra psykiatriska diagnoser som våra patienter fått inom den offentliga psykiatrin, försvinner.


Att behandla CPTSD tar längre tid jmf med PTSD, bland annat för att det behöver skapas förutsättningar för att göra det möjligt att kunna och våga gå tillbaka till skadans ursprung, och exponeras för alla de känslor som skapade den. Många olika metoder kan behövas, och nästan alltid behöver förmågan till anknytning och tillit stärkas.


För CPTSD saknas svenska riktlinjer och vårdprogram varför vi stödjer behandlingen på internationella expertgrupper respektive lär oss i samarbete med patienternas egna erfarenheter om vad som fungerar bättre eller sämre.




Dissociation



Traumarelaterad dissociation är ett neurobiologiskt försvar, som nevsystemet aktiverar för att överleva. Ett sätt att förklara dissociation på är att beskriva det som något som gör det möjligt för en människa att dela upp ett eller flera minnen eller upplevelser, för att överleva.


Man kan prata om olika typer av uppdelning. En typ av uppdelning kan vara att endast ha tillgång till separata ögonblicksbilder av den traumatiska händelsen, eller att inte minnas den alls (dissociativ amnesi). En annan uppdelning kan vara den mellan tanke och känsla. Då kan man antingen minnas allt utan att känna någonting, eller ha känslor eller upplevelser kopplade till händelsen utan att minnas den.


En tredje vanlig uppdelning är den mellan medvetandet och kroppen - där man under händelsen lämnar kroppen och ser sig själv från taket, eller lämnar platsen helt och hållet. En fjärde typ är uppdelning mellan olika kroppsdelar, och känsloupplevelsen av olika kroppsdelar. Det är vanligt att de olika typerna av dissociation upplevs samtidigt eller vid olika tillfällen.


Varje typ av dissociation ger olika symtom och utmaningar både i vardagen och i läkningsprocessen, och de har utifrån dessa fått olika diagnoser i WHOs klassificering av sjukdomar. Att kunna identifiera, kartlägga typ och djup av dissociation och kunna bryta dissociation är nödvändigt för en lyckosam behandling av CPTSD samt DID.



DID



Dissociativ identitetsstörning (DID) uppstår vid extrem utsatthet i tidiga år, där de vanliga typerna av dissociation inte fungerar. Det som då återstår för det lilla barnet, är att dela upp upplevelsen av det egna jaget, så att någon del får möjlighet att vila och utvecklas. Uppdelningen sker inte med viljekraft, utan är en reell split av hjärnans hantering av jaget, vilket på senare års forskning har kunnat demonstrera genom fMRI undersökningar, där olika deljag aktiverar olika delar av hjärnan.


Det finns olika typer av DID, men gemensamt för alla typer är att de olika delarna inte har kännedom om varandra innan läkningsprocessen påbörjats. Det är denna initiala fullständiga separation mellan som skiljer deljag vid DID från andra begrepp som "inre barn" eller egostates.


Vid DID är det viktigt att behandlaren är införstådd med vilka olika typer av extrem utsatthet som kan ligga bakom utvecklingen av DID och är beredd på att prata direkt med och lyssna på vad de olika deljagen har varit med om, har för eventuell uppgift och skulle behöva för att känna sig trygga. Att endast inkludera det man tolkar som "huvudjaget" eller "kärnjaget" i behandlingen strider mot de internationella riktlinjer som finns för behandling av DID.


Att behandla DID tar ofta längre tid än att behandla bara CPTSD och kan behöva inkludera olika behandlingsmodaliteter. Att bygga upp tillit kan vara utmanande och ta tid. Vi ser att ett team kring patienten är viktigt för att kunna säkra kontinuitet över tid, och vi ser att tillgång till tryggt boende/behandlingshem kan förkorta behandlingstiden. För DID saknas svenska riktlinjer och vårdprogram varför vi stödjer behandlingen på internationella expertgrupper respektive lär oss i samarbete med patienternas egna erfarenheter om vad som fungerar bättre eller sämre. Vi använder bland annat en kanadensisk metod för exponering som vi ser är både skonsam och mycket effektiv. Vi följer Guidelines for Treating Dissociative Identity Disorder in Adults, Third Revision International Society for the Study of Trauma and Dissociation







Metod & begrepp



Viktiga begrepp



När vi undersöker vilka skador en patient har fått efter sexuella övergrepp, så använder vi något som kallas för ACEs, SAC och SAIS. Begreppen underlättar för oss att förstå vilka skador som kan ha uppstått och hur vi på bästa sätt planerar behandlingen. De underlättar också kommunikation och journalföring.

Dessa begrepp kan vara användbara även om du söker vård på annat håll, och hjälpa till att förstå ditt trauma bättre.



Faktorer som påverkar skadan



ACEs



ACEs (Adverse Childhood Experiences) är tio barndomshändelser starkt kopplade till sjukdom i vuxen ålder. Begreppet kommer från en stor amerikansk studie på 90-talet, som visade hur skadligt otrygga familjeförhållanden är för neurobiologisk och identitetsmässig utveckling. De tio ursprungliga ACEs är fysiskt våld, psykiskt våld/mobbing, sexuella övergrepp, missbruk i familjen, fysisk försummelse, känslomässig försummelse, psykisk sjukdom i familjen, förälder i fängelse, separation, övergiven av förälder eller suicid.


LYSSNA PÅ N. B. HARRIS TED TALK

Uppskattning



SAIS



Vår erfarenhet är att man genom att lägga ihop ACEs och SAC, får en bra bild av vilken nivå av SAIS en individ riskerar att ha & vilka diagnoser som kan förväntas. Det betyder inte att vi vet att personen har detta, men det säger oss vad vi med stor sannolikhet kan förvänta oss. Det här är särskilt viktigt då man när man kommer på ett läkarbesök eller träffar en psykolog eller terapeut första gången, kanske inte är helt sig själv. Kanske försöker man skärpa sig, eller kanske dissocierar man så mycket att man inte känner något alls.



Tankar påverkar känslor



SF-Modellen



SF-modellen handlar om att identifiera vilka negativa tankemönster som en patient eventuellt har efter sexuella övergrepp. Det är mycket vanligt att man vänder skulden mot sig själv istället för förövaren. Det kan vara lättare för hjärnan att tolka situationen som att det hemska beror på något som man själv har gjort, men det är aldrig den som blir utsatts fel att hen blir utsatt. SF modellen hjälper till att transformera negativa tankemönster.



Benämna sexuella övergrepp



SAC



Vi på WONSA tycker det är viktigt att man kan beskriva och definiera olika typer av sexuella övergrepp utan att behöva förhålla sig till juridiska eller termer som på något sätt gör att det verkar som man var delaktig.


Man behöver, tycker vi, kunna beskriva hur någon utan lov tvingar in sin tunga i ens mun, utan att behöva använda ordet “kyss” (som kan låta som att det skulle funnits samtycke). Det är därför vi tillsammans med utsatta har tagit fram SAC, så vi kan kommunicera bättre.


SAC finns i flera versioner. Det här är en enkel variant, som fungerar bra för att få en grov uppfattning om hur det kan ha sett ut. Vi brukar delar A4-arket i tre delar, så man kan titta på en kolumn i taget och peka på, eller ringa in det som stämmer bäst med den egna utsattheten.

Ungefär 80% av våra patienter har varit utsatta för upprepade typ 3 övergrepp i barndomen.



Infobrev



Få viktig info från oss



Signa upp dig på vårt nyhetsbrev & få viktig information om vår verksamhet, stödgrupper, evenemang och aktiviteter m.m.


Ja, jag vill ha info

WONSA stiftelse, klinik & riksförening │ info@wonsa.org │ © sedan 2014
GDPR - Se vår integritetspolicy här.




WONSA.se